Visst är det typiskt att just när man ska sova så fylls hela huvudet med en massa tankar, funderingar ja och sådant som jag inte vill ha i mitt huvud.

Tänker mycket på farfar kanske inte så konstigt i och med att det bara gått 1,5 vecka men många tankar kommer då. Varför du?, varför just nu?, varför cancer på dig också? Var är du nu? Ser du oss? Klarar vi detta? Hur går vi vidare? Kommer detta helvete någonsin ta slut? Mm. Och som pappa sa ligger där ligger du helt ensam. Jag vet man ska inte tänka såhär men det känns inte som om det blir bättre. Saknar dig och älskar dig otroligt mycket. ????

Bilden funderar jag på att tatuera in på skuldran till minne av morfar,mormor och farfar. Vad tror ni?