Som vanligt vandrar tankarna varsitt håll. Hade varit skönt att nån gång stänga av hjärnan så man fick vila lite men men.

Många tankar också kring morfar,Mormor och Farfar. Var är ni nu? Finns ni någonstans? Håller ni koll på oss? Hjälper ni oss med allt det svåra?

Många tankar också kring hur det hade kunnat vara om jag bara hade vågat säga till dig att jag tycker om dig. Hur svårt kan det egentligen vara? Jo det kan vara så in i helvete svårt att jag får tung häfta och blir arg på mig själv.

Andra tankar är också nu när jag sett dig i byn på dina kvälls promenader. Varför hälsar du inte? Vad va det som hände? Varför pratar vi inte längre? Men och andra sidan är allt din förlust för du förlorade den bästa vännen någonsin.

Tankar kring bästa kompisarna i bjuv. De bor alldeles för långt borta och visst det är inte jätte dyrt att åka dit men allting känns för närvarande för dyrt för mig och sen är det ju jobbigt att ta sig dit och mitt lokalsinne är ju värdelöst som vanligt. Och ja jag har ångest camo så det är Ju alltid något.

Många tankar kring en massa. Funderar på hur det hade varit nu om jag inte hade kunnat ta mig ifrån dig. Och denna tanken slog mig nu när vi va i tydinge. Och det jag tror är att hade jag träffat dig nu hade du omöjligt överlevt.

Tidig morgon på jobb öppnade som varje annan måndag. När klockan ringde så funderade jag starkt på att slänga den i väggen men men dagen gick fort som vanligt när man slutar 14:30. Värsta va väl efter det dags att gå till tandläkaren. Och jag som verkligen hatar tandläkaren efter alla gånger som jag gick dit när jag va liten. Usch och fy de lagade ett hål direkt och nu har jag ont som Satan. Men men det blir väl bättre.

Sitter och kollar på cityakuten jaja jag vet dåligt tidsfördriv blaha blaha blaha.